Dagens tanke:

Är det samma som gäller för relationer som för arbete? Om man redan har ett så är det lättare att skaffa sig ett nytt??

I såna fall, jäklar vad det är kört för mig... (på relationsfronten alltså, jobb verkar jag kunna fixa hur lätt som helst).

MEN, reflektion, på jobbfronten så tänker jag alltid, spelar ingen roll vad det är för jobb, jag är sjukt anpassningsbar och trivs banne mig på varje jobb jag har provat.

Kanske så jag ska tänka med relationer också, spelar ingen roll vad det är för partner, jag kan väl anpassa mig och trivas iaf??

Bara en tanke.

 

Eija

18 juli 2010 23:20

Den tanken är kanske inte helt fel...
Ingen vill ju ha en desperat människa, varken i ett förhållande eller som anställd och en som inget har blir förr eller senare desperat eller sedd som desperat

 

Linda

19 juli 2010 01:35

Nejnejnej! Gör du det så måste jag nog smiska till dig i bakhuvudet. Aldrig tänka så, fröken! Aldrig!

http://lehla.wordpress.com

 

Paula

19 juli 2010 11:28

Eija, så jävla negativ är inte ens jag. Blir förr eller senare desperat eller sedd som desperat? Jisses. Själv tycker jag som tjej att det är fördel om en eventuell blivande partner har varit singel ett tag och inte har blivit nysingel och är i rebound-fasen. Eller, än värre är i ett förhållande och bara skiftar partner.

Linda, näe, så ska man nog inte tänka, då är singellivet att föredra. Men med allt som pågår i huvudet nu med oro och så, då känner man sig lite extra ensam. Men det går väl över hoppas jag.

http://lso.bloggagratis.se

 

Eija

19 juli 2010 13:58

Nu tänkte kanske vi inte i exakt samma banor, eller så är jag mer negativ än dig :D
Men visst är det att föredra att någon varit singel ett tag istället för en rebound-fas... men frågan är när blir ett tag för länge?? Sen är väl nästa fråga om det finns nåt som är för länge??

Tror man kan vrida o vända på det där i en evighet och hitta en massa fel om man är ute efter det. Men man kan hitta en massa positivt också, gäller bara att se så glaset är halvfullt :D

 

Linda

19 juli 2010 16:07

Du får komma förbi på en kladdkakemuffins ngn kväll om du känner dig ensam. Så kan vi vara ensamma ihop och jobba på ett fint sockerkoma. :)

http://lehla.wordpress.com

 

Paula

20 juli 2010 16:38

Eija, ja, hur som helst så tror jag att blir man kär då skiter man nog i huruvida någon har varit singel i 18 år eller 2 minuter.

Linda, ja, det kommer bli en massa bakning här med. Bullmonstrena är ju hemma igen. :)

http://lso.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...