Jo, även jag kan ibland må kasst. Och nu är jag inne i en sån period. Det är lite mycket nu. (läs: förjävla mycket).

Och C-uppsatsen är mitt minsta bekymmer. Det är faktiskt inget bekymmer alls. det är det enda som fungerar i mitt liv för tillfället.

Och nu tänker jag banne mig gnälla av mig. Så sluta läs om du inte tål gnäll.

Jag oroar mig inför flytten... Jag ska lämna min hemstad, för att flytta 25 mil norrut. Jag vet inte hur flytten kommer att gå, om allt ryms på en sväng, eller om jag kommer behöva köra fler svängar. Jag vet inte hur mycket pengar allt kommer att kosta. Jag har kalkylerat med dubbla hyror och flyttbilen. Men allt över det kommer att gräva en stor grop i min tomma plånbok. Jag vet inte hur barnen kommer att ta detta. En vet jag kommer att bli överlycklig, dom 2 andra kommer nog inte bli lyckliga. Jag vet inte om jag kommer att trivas... Tänk om jag bara sitter ensam, och fryser. Huuga. Nä, dom har ett gym där. Jättenära. faktiskt.

Som grädde på moset så har jag trubbel privat. Jag har så svårt att hantera min egen osäkerhet när det gäller relationer... Jag vill bara fly. Jag har en pojkvän som tycker om mig. Men jag har svårt att ta till mig det... Jag ser bara hinder. Ensam har alltid varit stark i min värld. Då kan man gömma sig bakom den stora fina muren. Men mest av allt vill jag bara att han ska hålla om mig och säga att allt blir bra. Att jag också får vara liten och ledsen ibland.

Jag har jobbiga läkarbesök också att ta tag i nu. Det känns ju också föga kul. Oron inför det gnager konstant. Medan inför ett annat läkarbesök finns en massa hopp, och önskan. Kanske min dröm sedan 9 år äntligen händer.

Och som en ytterligare piss i nyllet så hade jag inbrott i bilen idag. Mitt på ljusa dagen. Tack för den. En självrisk och trasigt lås var precis vad jag önskade. Men tack snälla tjuven för att du inte snodde min sprillans kupevärmare. Det är skönt. Tack för att du lämnade bilen. Det var mer än tjuven förförra året gjorde. Snällaste "tjuven" var ändå den som för 3 år sedan behagade sig med att ENDAST rota igenom mitt handskfack, UTAN att häva sönder en enda pinal. Mer såna tjuvar. Sånt gillas. Han var nog ett proffs. Dagens tjuv var nog en mesig jävla amatör. Skruvmejsel i låset... Jajjo. Dörren ser ut som att nån har lekt med en konservöppnare på den.

Sen är det en person, ingen nämnd... Som skrev ett kontrakt... Och som nu fullkomligt struntar i att följa det. Men vet du, det gör inget. Ingen kan kräva att såna som du ska vara läskunniga, än mindre ha förståelse för välskriven svenska... Det är synd om dig, och jag hoppas att du nån gång kommer att hitta en hjärncell bland ditt skräp som du omger dig med. Jag förlåter dig, av den enkla anledningen att du inte har någon egen vilja eller ryggrad. Forskarna skulle bli eld och lågor om dom insåg att det i sverige går omkring ett livs levande upprättgående däggdjur utan varken intelligens eller ryggrad. Du är ett mirakel. Jag är imponerad. Utvecklingen brast lite när du tillverkades. Sånt kan hända.

Nä, nu ska jag gå och bli snäll. Nu har jag gnällt nog för detta kvartal.