Insåg fakta nyss. (Jag har mina moments).

Min Raring har varit på vift, med hunden, i en vecka nu. Så länge har vi inte varit ifrån varann på länge. Hemmet har känts tomt, soffan och sängen likaså... Men, en redig kvinna klarar sig själv och än har jag inte gnagt av mig armen (eller någon annan kroppsdel heller) i ren desperation eller saknad. Visst saknar jag dom båda, men dom verkar ha det kul på sitt lilla äventyr. :)
Och här kommer insikten: Jag har blivit gammal, klok och självsäker.

Ha ha, nä men seriöst, mitt självförtroende har varit rätt kasst always, men nuförtiden känner jag mig trygg i att jag faktiskt duger, och att bara för att min Raring åker bort så behöver jag inte oroa mig för att han ska byta ut mig. Det är en skön känsla och en skön insikt. En grundtrygghet som jag faktiskt saknat.
Jag duger som jag är, och jag är bra. På väldigt mycket. :)

Så, det var veckans tankestund.

I övrigt så har jag fått hämta hem min lilla häxa från fritids idag, dom hade halloweenfest.

Sen efter fritids så fick jag spendera kvällen i köket och i soffan själv då Saga tog med sig en kompis hem. Men jag fick iaf äta middag med de små busarna. :) inte illa.

Och nu är det endast 17 jobbtimmar kvar till ledigvecka och kvalitetstid med kidsen under höstlovet. :)