Jag har en ålderskris. På sistone har jag känt mig gammal, lastgammal, bäst före datumet har gått ut...

Varför? Jo, för att mina barn har blivit så stora. Och om dom blivit äldre så har jag också blivit det. Jättegammal.

Min äldsta har kommit i puberteten. Ett stort steg, och även lite sorgligt att min förstfödda som NYSS tultade omkring i en söt liten pyjamas med min handväska på axeln och upplyste mig om att hon skulle ut och shoppa. Då var hon 2 år och stod med rufsigt hår i dörröppningen till köket. Pyjamasen var vit med djurmönster och gula muddar. Och nu är hon längre än mig och jag är tusen år gammal. Minst.

Så känns det. Totalt obefogat men så kan det vara.

Åldersnoja. Hur ska jag bota den?

 

Nina

11 november 2014 07:15

Usch, jag blir riktigt deppig när jag tänker på att dom ska bli så stora och komma i puberteten.... Stoppa tiden!

Paula

12 november 2014 00:47

Visst är det hemskt!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...