När man sitter och läser gamla inlägg från bloggen kan jag inte låta bli att sakna den kaotiska tiden för 6-7-8 år sedan. Ensamstående, singel, fattig, student osv...

Inte nu för allt i världen att jag vill göra mig av med Raring, jag älskar honom hur mycket som helst.

Men jag saknar lite kaos?

Allt är så stabil och lugnt och allt flyter på. Livet går superfort och som på räls som på den gamla goda SJ-tiden då tåg faktiskt gick när dom skulle och i alla väder. Kan man tycka att livet är trist när allt går som det ska?

Jag är nog lite knäpp. Men såhär lugnt och beskedligt har nog mitt liv aldrig varit.

Barnen är självgående, jag och Raring lever lyckliga, jobbet flyter på, hunden är frisk osv.

Kanske är detta lugnet före stormen? Snart kanske helvetet brakar lös? ;)

Nåjoo, jag kan iaf se fram emot lite julklappskaos snart när december nalkas. Det blir nog bra. Eller så kanske jag faktiskt har lika mycket kaos nu, men är så gammal och vis så att det bekommer mig inte lika mycket som förr? Nä, så är det nog inte. Livet blir mycket lättare när man har pengar, och som student var det inte lätt alls. Så dit vill jag inte tillbaka igen. Huvva.

 

Katarina

28 november 2016 09:49

Allt du skriver är så jäkla bra :)

Paula

28 november 2016 15:12

Tack. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...