Vi har promenerat till dagis i ösregn. Saga klarade sig rätt fint i vagnen, men jag blev blöt om byxorna, trots paraplyet... Ja ja.

Detta är inge kul...

JAg formligen dör en smula inombords varje gång jag lämnar sötis på dagis och hon gråter hjärtlöst. *snyft* Idag gick det bra, hon sa hejdå, vinkade, gick upp i kojan på dagis. Där uppe kom hon på att jag verkligen skulle gå, så uppe i kojan började hon gråta hejdlöst, och jag gick. Jag lämnade henne... Fyyy så jävla hemskt.

Jag VET att det går över, att hon är bara ledsen en liten stund. Men det suger ändå...

Då känner jag bara för att ta FP tills hon är sisådär 18 år. :(

Och jag vet att dom suveräna pedagogerna skulle ringa mig ifall hon var ledsen länge, och ändå så kan jag knappt låta bli att ringa dit och dubbelkolla. Dom måste tycka att jag är en skitajobbig förälder...

Usch usch usch. Usch.

 

Lisette

12 augusti 2009 12:49

Bättre att vara en skitajobbig förälder än en obrydd :)

 

Paula

12 augusti 2009 13:08

Ja visst är det så. Ändå så ber man nästan om ursäkt när man ringer och kollar. Men dom sa att det är helt förståeligt att man blir lite orolig när man lämnar ett gråtande barn. Men det hade gått fort över idag också. Är nog mest jag som lider av det verkar det som. :)

http://lso.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...