Det gör man. I helgen har jag lärt mig massor. Bland annat att jag är bra som jag. För att göra en lång historia kort så blev jag lite förvirrad i helgen, jag hade oerhörda problem i mina funderingar om hur jag ska hinna både vara en mamma till min sötis och en flickvän till min raring. Jag fick det inte att gå ihop.

Jag har så många år varit "BARA" mamma. Och nu kände jag att det är det enda jag kan, det enda jag hinner (på sidan om c-uppsats och allt annat)... Att bara vara mamma.

Nåja, hur som. Den smartare i denna tvåsamhet (inte jag alltså) sa lite kloka ord och jag blev faktiskt lite rörd. (och en smula smartare). Och, vad lärde jag mig? Jo, att jag behöver inte göra nåt speciellt för att vara en bra flickvän, bara vara den jag är. Bra Paula, grattis. 30 år och det hade jag inte fattat själv... Duktigt. *host* Nå, sen var jag  mig själv, och se, det funkade ju ypperligt! Att jag alltid ska krångla till det??!!

I alla fall så är det rätt så himla sweet att inse att man har förmodligen planetens finaste pojkvän, ni andra kan känna er lite som förlorare, för jag har faktiskt den finaste av dom alla. ;) För mig är han den finaste, och min värld är lite rosa och fluffig just nu. (kan dock vara cocillanan som gör det, lite oklart). He he.

Känner för övrigt att cocillanan kickar in nu, börjar känna mig lite luden. Ska snart inta soffläge och vila mig i form. Sjukt tungt att vara hostig och sjuk och sitta och analysera till c-uppsatsen... Det går segt, men det går framåt. Att känna att analysarbetet tar musten ur en...

Torr humor. Onekligen.

För att analysera mina egna upplevelser:

Att ha en känsla av att gå in i en dimma.

Att uppleva att soffan lockar på en.

Att sitta och blogga fast man inte borde.

Ha ha, crap vad sämst. Sorry.

Att känna sig lycklig över att man gick på Nolia med den där fina skåningen. ;)

 

maria

10 februari 2011 20:26

Visst är det guld värt med karlar som låter en vara den man är och inte höjer på ögonbrynen ens när man får sina "stunder". Jag blir också lite tårögd när jag tänker på det, och kan bara instämma i dina funderingar här.

Paula

10 februari 2011 22:12

Ja, det är guld värt. :) Framförallt är det guld värt med en karl som man faktiskt kan prata med, och som är förbannat vettig i sina svar. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...