Fullt upp idag.

Skola och jobb.

Har knappt sovit inatt heller, så man är lite mör. :-(

Hade så ont i axeln inatt, därför kunde jag inte sova.

Annars har jag funderat lite. Och det var väl kanske inte så superintelligent att börja läsa till syrra.

Nu börjar man ju hajja vad det är som händer med ens egen kropp.

Har läst mycket mikrobiologi nu, och helst om autoimmuna sjukdomar.

Och jag har insett att jag har inte mindre än 3 såna.

Och det känns som att om kroppen väl liksom börjat misslyckats med immunförsvaret så då är det väl bara att sitta och vänta på att liksom nån värstingsjukdom dyker upp snart. *rädd*

Jag har en immunologisk blodjukdom, den är väl minst allvarlig, och uppträder med sk Raynaud-fenomen, dvs vita/kalla fingrar och tår. Himla besvärligt på vintern, tål inte kyla alls.

Sen har jag en organspecifik autoimmun sjukdom, hypotyreos, ämnesomsättningen funkar apkasst.

Och så då ospecifika autoimmuna sjukdomen reumatism, vilken variant tvistas det ännu om, men men.

Får väl se vad nästa blir då?

Dessa har kommit i den ordningsföljden också. Reumatismen sist. Så nästa grej kommer ju garanterat att vara värre än så.

Och jag är på ren svenska jävla rädd alltså.

Jag vill fan inte vara sjuk.

Bajs.

Ska nog ta upp detta med reumatologen när jag ska dit nästa gång.

Nååja, bara bita ihop.

Men idag har jag vart lite ledsen och rädd. Jag vill inte bli sjukare. Har sån lust att bara krypa under täcket och bryta ihop en smula.

Men, jag går hellre till skolan och sen jobba så att man slipper tänka på det.

Usch, vilket misär-inlägg, sorry.

Men ville bara säga att även om jag på ytan är kaxig och cool, så är jag faktiskt liten och rädd på insidan.

Kram.

 

Egirl

28 januari 2009 14:47

Kan bara säga som så... att när jag läste till sjuksyrra och om alla sjukdomar (både somatiska och psykiska)... så hade jag typ symtom på alla möjliga sorters åkommor. Nu har du ju redan diagnos på några av dem och det är himla tråkigt...men det jag ville säga med detta inlägg är att man blir lite extra rädd just när man läser om allt, det blir liksom extra påtagligt. Du kommer inte att få mer sjukdomar... det är bara inbillning. Intala dig själv det nu... KRAM!!!

 

synne

28 januari 2009 17:41

gumman då. Var inte orolig och ledsen. Ta en dag i taget.Det är ju meningslöst att lägga energi på något som du inte vet ska hända.Förstår din rädsla,men vännen det fixar sig alltid. Du kommer att bli en superfin syrra. Kram på dig Synnöve

http://synne.bloggagratis.se

 

Eija

28 januari 2009 18:20

Det är bra att ventilera sin rädsla

 

Ninni

28 januari 2009 19:09

Hade inte du MS?

 

Paula

28 januari 2009 22:57

Egirl, vad skönt att höra att man inte är ensam om att bli en smula nojjig. Tack. Kram.

Synne, joodå, jag tar en dag i taget. Kram.

Eija, visst är det det. :-)

Ninni, få se nu, hade inte du HIV??

http://lso.bloggagratis.se

 

marja kustavsson

28 januari 2009 23:16

Ja, det måste vara jobbigt att läsa om en massa sjukdomar. Jag skulle säkert komma på att jag är död, minst.
Nå, vad det än är som du har så tror jag att det kommer att GÅ BRA ÄNDÅ. Kärlek och medicin och fina ungar. Tappa inte sugen nu!

 

Elvira

29 januari 2009 00:13

Misär inlägg är bra grejjer, för min del brukar de vara rena terapin..
Jag tycker fortfarande att du är makalöst hulkenstark..å jag tror faktiskt som Egirl, det blir inte fler nu..


Skickar stor styrkekram..med extra hopp å kraft i..

 

Egirl

29 januari 2009 11:32

*Asg* Fann din giftiga kommentar hysteriskt rolig...sorry;-) Förstår dock att du blir irro av en sån idiotiskt kommentar...

 

Paula

29 januari 2009 23:31

Egirl, hehe, jag var tvungen. ;)

Maria o Elvira, tack.

http://lso.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ok. Till att börja med: livet känns så mycket bättre. Jag har börjat KBT, detta pga min låga tolerans för stress sen min ?gå in i väggen?- episod. Och min låga självkänsla. Och det har hjälpt! Bara att inse hur knasigt man tänker när man har låg ...

Jag har tagit en paus från FB. Av flera anledningar: Det tar för mycket tid, och man sitter jämt där och dumglor. Jag gör för många inlägg, och detta tror jag bidrar till att min make ?följer? mig där, och då anser sig uppdaterad och inte beh...

Jag är så glad att jag kommit igång ordentligt med träningen. Jag mår så gott av det. Under sommaren har det blivit 3 pass i veckan, men nu när jag har varit ensam har jag bara mäktat med 2 pass i veckan. Idag var det nypremiär på gymmet. Körde 2...

Ok, sen mitt förra inlägg har det bara varit en kamp för att klara vardagen. Ensam med en 8-månaders bebis, 2 hundar, ett hus och en kommunal budget att knåpa ihop. Och lägg därtill att bebisen håller på att skaffa en till tand och INTE sovit hela nä...

Länge sen sist! Jag har prioriterat familjelivet och semester. Sommaren började rätt knackigt. Det var en omställning för oss båda att bägge var hemma samtidigt. Jag tyckte väl att han skulle kliva fram och ta ansvar, och han tyckte säkert att ja...