Fortsätter mitt funderande. (någon sa: Sluta tänk... Eller hur. Går ju inte).

Jag vet att det inte är något större fel på mig. Jag har för det mesta bara alltför bråttom.

Men jag är av den enkla åsikten att man lever bara en gång. Varför vänta??

Blir det bättre om man väntar och tar det lugnt?? Man kan likaväl bli sårad då iaf. Att vänta är ingen garanti att det blir bra. Och vad är det man ska vänta på?? Om det finns ett ömsesidigt intresse, då behöver man väl inte vänta?? Och om det inte finns ett ömsesidigt intresse, då kan man ju vara öppen och berätta det.

Nää, jag har bara för höga krav.

Det har jag alltid haft.

Jag vill att man ska kunna göra mer än bara ha sex ihop. Kunna åka på en roadtrip, hälsa på hos folk. Ha semester ihop. Eller åtminstone en dag på stranden, i skogen, eller fiska ihop. Laga mat ihop. Storhandla ihop. Eller ta en sovmorgon ihop. Och likväl måste man kunna vara ifrån varandra och få sakna. Men om man bara är ifrån varandra, och aldrig gör nåt av ovanstående, förutom sexet. Ja då är nog dildon att föredra. PUNKT.

Lägenheten är tom igen. Inga barn som springer omkring...

Fick tänka en hel del på vägen hem, i mörkret och halkan.

Insåg att jag är nog inte så stark alltid.

Mitt självförtroende har fått sig några rejäla knäckar på sistone. Känns som att jag inte duger. Jag är inte ett flickvänsmaterial. Som mamma är jag bra, det vet jag. Men som kvinna då??

Han i våras, som ville umgås kvällar och nätter, men var rädd för mer. Hur kom det sig att han nån vecka senare hade en ny "seriös" tjej som även dög dagtid??

Och han, som vet att jag inte är intresserad av att "leka", som vet hur det gick förra svängen. Varför dök han upp bara för att dra sig tillbaka igen?? Jag vet att man inte behöver ha bråttom, men man kanske vill ha nån slags bekräftelse på att man bara inte är en "leksak".

Är det för mycket begärt?? Fattar folk inte att man blir sårad, osäker, ledsen osv...

Jag är sårad.

Fan.

Jeees, idag ska jag och Sagis åka forrrden upp till gve. Ska mellanlanda i "byn" och krubba lite lunch. He blir nog bra.

Inatt har jag faktiskt SOVIT. Hela natten. Så otroligt skönt kan jag säga. Inte en enda gång har jag vaknat. Ska inte äta nå mer naproxen. Huvva.

Näpp, om man skulle bege sig. Är kaffesugen och ids inte dricka hemma, väntar nog till jag är framme i byn och får det serverat. Höhö.

Ha en happy monday ni andra.

PoK.